VÅRSKRIKET.

Jag tänker på Ronja Rövardotter. När hon vrålar ut sitt vårskrik i Mattisskogen. Jag hade samma känsla när jag vaknade imorse och gick ut på balkongen och min något bakfulla kropp slogs tillbaka av solen. Solen! Jag ville bara skrika av lycka. Sen gick den i moln och knottrorna på armarna fulla av välbehag fylldes med kyla. Då ville jag skrika igen. Kämpa våren!
Nåja, den dyker väl upp vad det lider. Som svensk har man ju lärt sig att bli glad av det lilla.
Vi hade Valborgsfirande här igår med Mirre, Madde, Tessan, Tobbe, Timpa och Lotta. Och vi fick iallafall i oss ett glas utomhus innan hagelskuren hälsade på. Sen var det engångsgrillar (läge att skaffa en riktig nu så man slipper stå och grilla i ca 2,45h...) och rosébubbel. Så ja, första maj i år är även den som tidigare år, något baktung. Men härligt var det och liiite vårkänslor spred sig i våra kroppar. Lite.
Nu bär det av mot Stockholms Stadion och cup-semi mellan Djurgården - Örgryte. Ännu ett vårtecken och något litet att få glädja sig åt i allt Djurgårdskaos. Forza!
Happy första maj allihop!

Kan det vara ett barn som får all attention?

Vaaaaaalboooorg!

Untz untz.

Nattamys med Timpa.

Men Timpa kände att festnerven inte fått tillräckligt.

Skickat via Blogsy