FÖDELSEDAGEN.

Så blev man ett år äldre. 35 friska. Vid den där punkten i livet där man tydligen, vips, är närmre 40 än 30. Usch, fy fan. Kråksparkar och veck i pannan. Man stönar högt när man reser sig upp på morgnarna. Håret blir glesare och tunnare. På sina ställen även Fabrizio Ravanelli-silverfärgat (Ravanelli var en av Europas bästa anfallare under 90-talet och gick under smeknamnet "Silverräven" genom sitt karaktäristiska gråa hår). Okej, jag kanske överdriver en smula. Och kanske är det så, som somliga säger, att 40 är det nya 30? Om det är så, prisad vare Herren. Då fortsätter vi rocka på.

Imorse, typ 05.30, tyckte Meja att jag väntat tillräckligt länge på mina presenter. Med en kopp java och paketöppningshjälp kom vi så till den sista presenten...

Nej, jag gillar inte mina glasögon speciellt mycket.

Maria, eller "Bloggfrun" som jag numera kallar henne, slog till med en tredagars-tripp till Sevilla! Jo man tackar. Som en riktig farbror masade jag mig in i duschen och försökte hålla mig till de 30 minuterna jag fått. För en tidsoptimist är det här hårda bud. Och det var på håret men det gick. Och sen bjuder Bloggfrun på att ha gjort iordning en skål med kött och ägg till bilfärden. Sämre kan man ju ha det i baksätet på en bil (ja, i detta förhållandet kör tjejen, men jag är ohyggligt trygg i min mans-ätar-kött-roll i baksätet).

Efter incheckning på Casa Sacristia Santa Ana (mucho gusto) har vi mest promenerat omkring och jagat uteserveringar belägna i solen. Bloggfrun avskyr nämligen kyliga vindar och skugga. Sevilla är riktigt trevligt so far. Rufft och charmigt på samma gång. Gillart. Kolla lite bilder nedan. 

Imorgon ska vi, förutom att fortsätta jaga uteserveringar i solen, vara riktigt kulturistiska. Återkommer i morgon med ännu mer Sevilla. Tack mina fina tjejer för en ljuvlig födelsedag!

Cumpleanos feliz para mi!

Hotellrummet fick snabbt Maria Sundberg-prägel.

Jag gillar affischer.

Ni vet, den ölen.

Grattis Papi!